Sverige får en ny konsumentkreditlag den 20 november 2026. Den ersätter nuvarande konsumentkreditlag (2010:1846) och genomför EU:s nya konsumentkreditdirektiv 2023/2225. De största nyheterna för dig som konsument är att köp nu betala senare-tjänster som Klarna nu omfattas fullt ut, att kreditprövningen skärps och görs i ditt intresse, och att långivare måste erbjuda alternativa lösningar vid betalningssvårigheter innan de driver in skulden. Guiden går igenom alla förändringar och vad de betyder i praktiken.
Ny konsumentkreditlag träder i kraft 20 november 2026 (prop. 2025/26:223, antagen av riksdagen). Ersätter KKrL 2010:1846 och genomför EU-direktiv 2023/2225. Nyheter: köp nu betala senare-krediter (Klarna, Qliro med flera) omfattas, skärpt kreditprövning i konsumentens intresse, utökad ångerrätt där fristen börjar när du fått information, krav på alternativa lösningar vid betalningssvårigheter, nytt tillståndskrav med tillsyn av Finansinspektionen. Räntetaket 22 procent nominellt och kostnadstaket 2 gånger lånebeloppet finns kvar.
Den nya konsumentkreditlagen och tillhörande lagändringar börjar gälla 20 november 2026. Riksdagen antog propositionen efter civilutskottets betänkande 2025/26:CU26, där kammaren biföll utskottets förslag och avslog samtliga motionsyrkanden. Kreditavtal som ingås före detta datum följer i huvudsak den gamla lagen, medan avtal från och med 20 november 2026 omfattas av de nya reglerna.
Vad är den nya konsumentkreditlagen?
Den nya konsumentkreditlagen är en helt omarbetad lag som ersätter konsumentkreditlagen från 2010. Den genomför EU:s konsumentkreditdirektiv 2023/2225, som antogs för att modernisera konsumentskyddet och ersätta det tidigare direktivet från 2008. Sedan 2008 har kreditmarknaden förändrats dramatiskt genom digitalisering, nya kreditprodukter och en ökning av köp nu betala senare-tjänster, samtidigt som överskuldsättningen växt både i Sverige och inom EU.
Syftet med lagen är att stärka konsumentskyddet och motverka överskuldsättning. Enligt finansmarknadsminister Niklas Wykman är detta ett led i regeringens arbete att stoppa ansvarslös kreditgivning, efter tidigare åtgärder som sänkningen av räntetaket 1 mars 2025. Lagen bygger vidare på det befintliga ränte- och kostnadstaket men lägger till en rad nya konsumenträttigheter och skärpta krav på långivare. Propositionen i sin helhet finns hos Regeringen.
Vilka krediter omfattas av den nya lagen?
Den viktigaste utvidgningen är att fler kredittyper nu faller under lagen. Tidigare låg vissa räntefria kortsiktiga krediter utanför konsumentskyddet, men den nya lagen täcker även dessa. Framför allt gäller det köp nu betala senare-krediter som erbjuds av tredje part i handeln.
Köp nu betala senare (BNPL)
Räntefria krediter som lämnas i handeln av tredje part, exempelvis Klarna, Qliro och Walley, omfattas nu fullt ut av konsumentkreditlagen. Detta innebär kreditprövning, ångerrätt och informationskrav även för fakturaköp och delbetalning i webbshoppar.
Privatlån och blancolån
Traditionella privatlån utan säkerhet omfattas som tidigare, men med skärpta krav på kreditprövning och förhandsinformation. Räntetaket 22 procent nominellt och kostnadstaket 2 gånger lånebeloppet kvarstår oförändrat.
Smslån och kontokrediter
Snabblån och kontokrediter omfattas som tidigare. De skärpta reglerna om kreditprövning och kravet på alternativa lösningar vid betalningssvårigheter får störst praktisk betydelse just här, eftersom kortsiktiga krediter historiskt haft högst risk för skuldfällor.
Hyres- och leasingavtal
Ett tillägg i den nya lagen innebär att vissa hyres- och leasingavtal med köpoption nu kan omfattas av konsumentkreditreglerna. Detta stänger en lucka där leasing tidigare kunde användas för att kringgå konsumentskyddet.
Hur förändras kreditprövningen?
En av de mest betydelsefulla förändringarna är att kreditprövningen skärps och uttryckligen ska göras i konsumentens intresse. Tidigare kunde kreditprövning ibland uppfattas som en formalitet för att skydda långivaren. Den nya lagen ställer tydliga krav på vilka uppgifter som ska beaktas och att prövningen ska vara grundlig.
Den nya lagen kräver att kreditgivaren gör en grundlig kreditprövning med utgångspunkt i din återbetalningsförmåga, inte bara i sin egen risk. Konkret innebär det att långivaren måste beakta din inkomst, dina befintliga skulder och dina levnadskostnader innan kredit beviljas. Om prövningen visar att du sannolikt inte kan betala tillbaka ska krediten nekas. Det finns också nya regler om dina rättigheter när kreditprövningen sker automatiserat med algoritmer, inklusive rätt till mänsklig kontroll av beslutet.
De skärpta kraven syftar till att motverka överskuldsättning genom att stoppa krediter till personer som inte har råd. För dig som konsument innebär det ett starkare skydd mot att beviljas lån du inte klarar av, men också att det kan bli svårare att få kredit om din ekonomi är ansträngd.
Vad gäller för ångerrätten under 2026?
Ångerrätten stärks i den nya lagen. Precis som tidigare har du 14 dagars ångerrätt på ett kreditavtal, men en viktig förändring är när ångerfristen börjar löpa. Enligt de nya reglerna börjar fristen inte förrän du faktiskt fått information om din rätt att ångra avtalet.
| Ångerrätt | Nuvarande lag (2010:1846) | Ny lag från 20 november 2026 |
|---|---|---|
| Ångerfrist | 14 dagar | 14 dagar |
| När fristen börjar | När avtalet ingås | När du fått information om ångerrätten |
| Effekt vid utebliven info | Fristen löper ändå | Fristen börjar inte förrän info getts |
| Förtidsbetalning | Rätt finns | Tydligare regler och villkor |
Förändringen skyddar dig om långivaren slarvar med informationen. Om du inte fått tydlig information om ångerrätten börjar 14-dagarsfristen inte räknas, vilket i praktiken kan förlänga din möjlighet att ångra avtalet. Reglerna för förtidsbetalning blir också tydligare.
Vad händer om du får betalningssvårigheter?
En helt ny och konsumentvänlig regel är att kreditgivare vid betalningssvårigheter i första hand ska erbjuda alternativa lösningar innan de vidtar indrivningsåtgärder. Tidigare kunde en missad betalning snabbt leda till inkasso och Kronofogden. Den nya lagen kräver att långivaren först försöker hitta en hållbar lösning.
- Sänkt ränta. Kreditgivaren kan erbjuda en tillfälligt lägre ränta för att göra återbetalningen hanterbar under en period av ekonomisk stress.
- Uppskov med betalning. Möjlighet att skjuta upp en eller flera betalningar utan att direkt hamna hos inkasso, vilket ger andrum vid tillfälliga problem.
- Förlängd betalningsplan. Omförhandling av löptiden så att månadskostnaden sänks, liknande effekten av ett samlingslån men inom det befintliga avtalet.
- Indrivning som sista steg. Först när alternativa lösningar prövats får kreditgivaren gå vidare med åtgärder för att driva in skulden, vilket minskar risken för onödiga betalningsanmärkningar.
Denna regel kan få stor praktisk betydelse för konsumenter som drabbas av tillfälliga ekonomiska problem, exempelvis vid sjukdom eller arbetslöshet. Istället för att omedelbart hamna i en skuldspiral får du rätt till en dialog om lösningar. Mer om dina rättigheter som låntagare finns hos Hallå konsument.
Vilka nya krav ställs på långivare och förmedlare?
Den nya lagen inför ett tillståndskrav som innebär att fler aktörer måste stå under Finansinspektionens tillsyn. Detta gäller inte bara traditionella långivare utan även kreditförmedlare, inklusive många aktörer i e-handelsmiljöer som gör det möjligt att betala med kredit.
Företag som lämnar eller förmedlar konsumentkrediter ska stå under Finansinspektionens tillsyn och uppfylla krav på tillräcklig kunskap och kompetens. En särskilt viktig fråga är vilka aktörer som räknas som kreditförmedlare. Gränsdragningen aktualiseras i handels- och e-handelsmiljöer där en handlare gör det möjligt för konsumenten att betala med kredit från en extern kreditgivare. Detta innebär att fler aktörer i betalkedjan får ansvar för konsumentskyddet. Den tidigare lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter (LVK) upphävs och regleringen samlas i den nya konsumentkreditlagen.
För marknadsföring skärps reglerna genom att vissa påståenden uttryckligen förbjuds. Kraven på förhandsinformation byggs ut så att du som konsument ska få tydligare och mer fullständig information om villkor, kostnader, räntor och avgifter innan du ingår ett avtal.
Vad betyder den nya lagen för dig som låntagare?
Sammantaget stärker den nya lagen din ställning som konsument på flera sätt, men innebär också att kreditgivning blir mer restriktiv. Nedan de viktigaste praktiska konsekvenserna.
- Köp nu betala senare-krediter omfattas nu av fullt konsumentskydd
- Skärpt kreditprövning skyddar dig mot lån du inte klarar av
- Ångerfristen börjar först när du fått information om ångerrätten
- Rätt till alternativa lösningar vid betalningssvårigheter innan indrivning
- Tydligare och mer fullständig förhandsinformation
- Rättigheter vid automatiserad kreditprövning inklusive mänsklig kontroll
- Fler aktörer under Finansinspektionens tillsyn
- Svårare att få kredit om din ekonomi är ansträngd
- Mer omfattande kreditprövning kan förlänga ansökningsprocessen
- Köp nu betala senare blir mindre friktionsfritt i kassan
- Vissa aktörer kan lämna marknaden vilket minskar utbudet
Vad ändras inte i den nya lagen?
Flera centrala konsumentskyddsregler från nuvarande lag förs över oförändrade eller i skärpt form till den nya lagen. Räntetaket och kostnadstaket, som infördes respektive skärptes under 2025, är kvar.
Räntetaket på 22 procent nominellt (referensränta 2,00 procent plus 20 procentenheter) som gäller sedan 1 mars 2025 förs över till den nya lagen. Kostnadstaket som begränsar den totala kreditkostnaden till maximalt lånebeloppet finns kvar, liksom det effektiva räntetaket i praktiken kring 40 procent. Dröjsmålsräntan enligt räntelagen (1975:635) 6 § på referensränta plus 8 procentenheter, för närvarande 10,00 procent, gäller oförändrat. Kravet på skriftlig förhandsinformation via SEKKI-blankett finns kvar men byggs ut med fler uppgifter.
Sammanfattningsvis handlar den nya lagen mer om att utvidga och skärpa det befintliga skyddet än om att riva upp det som redan finns. För en konsument som lånar ansvarsfullt förändras vardagen relativt lite, medan skyddet mot ansvarslös kreditgivning och överskuldsättning stärks påtagligt.
Vanliga frågor om reglerna
När träder den nya konsumentkreditlagen i kraft?
Den 20 november 2026. Riksdagen antog propositionen 2025/26:223 efter civilutskottets betänkande 2025/26:CU26. Lagen ersätter nuvarande konsumentkreditlag (2010:1846) och genomför EU:s konsumentkreditdirektiv 2023/2225.
Omfattas Klarna och köp nu betala senare av den nya lagen?
Ja. En av de viktigaste nyheterna är att räntefria krediter som lämnas i handeln av tredje part, exempelvis Klarna, Qliro och Walley, nu omfattas fullt ut av konsumentkreditlagen. Detta innebär kreditprövning, ångerrätt och informationskrav även för fakturaköp och delbetalning.
Blir det svårare att få lån efter 20 november 2026?
Möjligen, om din ekonomi är ansträngd. Kreditprövningen skärps och ska göras i konsumentens intresse, vilket innebär att långivaren måste neka kredit om du sannolikt inte kan betala tillbaka. För den som lånar ansvarsfullt och har god återbetalningsförmåga förändras lite.
Vad händer om jag får betalningssvårigheter enligt nya lagen?
Kreditgivaren ska i första hand erbjuda alternativa lösningar innan indrivning, exempelvis sänkt ränta, uppskov eller förlängd betalningsplan. Först när sådana lösningar prövats får långivaren gå vidare med åtgärder för att driva in skulden. Detta minskar risken för onödiga betalningsanmärkningar.
Finns räntetaket kvar i den nya lagen?
Ja. Räntetaket på 22 procent nominellt som gäller sedan 1 mars 2025 förs över till den nya lagen, liksom kostnadstaket som begränsar den totala kreditkostnaden till maximalt lånebeloppet. Dröjsmålsräntan på 10,00 procent enligt räntelagen gäller också oförändrat.
Gäller den nya lagen för lån jag tagit före 20 november 2026?
Kreditavtal som ingåtts före ikraftträdandet följer i huvudsak den gamla lagen, medan avtal som ingås från och med 20 november 2026 omfattas av de nya reglerna. Vissa övergångsbestämmelser kan gälla, så kontrollera med din långivare vid osäkerhet.
Vad är EU-direktiv 2023/2225?
Det är EU:s nya konsumentkreditdirektiv, ibland kallat CCD2, som antogs 2023 och ersätter det tidigare direktivet från 2008. Direktivet syftar till att anpassa konsumentskyddet till dagens digitala kreditmarknad med nya produkter som köp nu betala senare. Den svenska konsumentkreditlagen från 20 november 2026 genomför detta direktiv i svensk rätt.
